Det tar en kvart att gå till dagis. När Edith sitter i vagnen. I morse gick hon på egna ben och då blir vägen liksom lite mer detaljerad. Fin cykel! Stor sten! Bil! Lastbil! Titta där! Bil! Lastbil! Titta där! Bil! Lastbil! TÅG! Hund! Efter tjugo minuter nådde vi slutet av vår gata. Efter fyrtio minuter ville hon käka banan och satte sig frivilligt i vagnen så jag kunde skjutsa på de sista tio minutrarna. Väl framme lyste lilltjejen upp då hon såg sin nya polare Merry - vilket är fantastiskt komiskt med tanke på Glader!
Här är hon - världens mest strålande unge - i sin nya mössa, inspekterandes en cykel och dess plingande ringklocka.
För övrigt är det jag och gamlingarna som brottas på mejeriavdelningen för att roffa åt oss de sista paketen med smör. Nu är det te som gäller för min del. Ska sätta tänderna i noveller och färska fikon.
Åh va fin hon är, känns så gammal på nåt vis-vis.
SvaraRaderaÅh jah bra reflektering över nutiden. vart är allt smör?