Kaos-stormen.

Vad är det egentligen de varnar oss för? undrade vi i vårt hjärtliga sällskap kring gårdagens middagsbord. Lisa bjöd på middag. Hon är så bra på att samla ihop folk som borde träffas oftare. Så där satt vi nu - gänget som tycker så mycket om varandra - och undrade. Kaos-stormen. Det rosslade till i diskhon. "Det måste vara kaos-stormen". Har det någonsin funnits en storm som inte varit kaotisk? Jag undrar vad som krävs för att bli en av Aftonbladets löpsedelsdoppräster. Ingen vidare kreativitet. Eller så är det just det de har. Jag hämtade i alla fall just in katten från ösregnet. Mer än så har inte kaos-stormen drabbat vår familj. Dock har den åsamkat oss diverse hyperromantiska kvällspromenader i strilande drypande sommarregn. Och inget doftar väl så gott som regnvåt asfalt.

Vid morgonens frukost upptäckte vi att ett visst självhjälpsmagasin var någonting för oss. Så mycket intressanta reportage att begrava näsan i. Dessutom har vi dagen till ära putsat fönsterna. Alltså öppnat upp dem och putsat mellan glasen. Så trots att det inte blir något parkhäng framför Cullbergbaletten i Vitabergsparken i kväll på grund av den smärre kaos-stormens mulna nuna, tycker jag ändå att dagen varit mycket givande hittills. Och i eftermiddag ska vi besöka vår kära tvåbarnsfamilj i Hässelby - det kan ju bara plussa på trivsamheten denna dag.

Igår återupptäckte jag Pearl Jam's gamla klassiker "Alive" då den spelades på radion. Den är ju genialisk! Den tar mig tillbaka till barndomen, då låten spelades inne på storebrorsans rum medan jag själv satt bakom spjälorna i trappan och spionerade. Den måste helt klart vara en av de bästa rocklåtarna någonsin - jag är hänförd nu när jag hör låten en sisådär tjugo år senare!